Och jag saknar verkligen inte kläder att ha på mig. Nej, mitt skåp är fullt av tidigare års konsumtion. Jag måste medge att de ger mig en tillfredsställelse att använda dem till slut. Och när de är slut så lappar jag. För några dagar sedan lappade jag tre par jeans och utgår från att de håller åtminstone året till slut. Stilla tänker jag att söndriga jeans har varit på modet rätt länge och jag hoppas att nästa modetrend blir att låta kläderna se lappade ut. Att lappade kläder visar på en medvetenhet, både om mode och om miljön. Låt gå för att det i så fall blir så att affärerna kommer att sälja färdigt lappade kläder, men det kan jag leva med. Bara den parallella handlingen blir att lappa själv.
Jag gillar mina kläder mer nu. Jag känner en större tillfredsställelse över mitt sätt att använda mina kläder idag och jag ser en utmaning i att låta dem finnas med i mitt liv för en lång period framåt. Jag omvärderar deras funktion. Udda strumpor fyller samma basfunktion, fula trosor funkar lika bra och en helt vanlig t-tröja funkar lika bra på gympasset som en funktionell träningströja. Visst, mina svettrosor är stora, men det visar bara på att jag minsann inte legat på latsidan ...