Efter hans föreläsning är jag jättetaggad att odla kiwi. Det lär nämligen vara hur enkelt och skönt som helst att låta dem klättra i växthusets tak, sträcka upp handen och plocka en mogen kiwi som äts med skal och allt. Sorterna Tina och Tage skall man tydligen satsa på eftersom de är tidigast.
Jag är även sugen på att försöka mig på ett aprikosträd. Det har jag i och för sig varit ända sedan jag läste boken "Från aprikos till äpple" av Christina Högardh-Ihr. Här står nämligen att aprikosträd är mycket härdiga och kan klara sträng kyla ända ner till trettio minusgrader. Problemet är dock ofta att de blommar så tidigt på våren så att pollinerande insekter ännu inte hunnit vakna. Men där borde vi ju ha ett guldläge, eftersom vi kan placera en bikupa rätt under trädet. Vår gård är även rätt varmt placerad, som gamla bondstugor vanligtvis är. Nu undrar jag var jag hittar ett sådant. Tipsa gärna om ni vet!
Sedan berättade Åke om att Risentas nyponskalmjöl är en gåva från gudarna. Hans 15-åriga katt som skulle avlivas började äta nyponskalmjöl och i år dog den 25 år gammal efter att ha trillat ner för en trappa. Han hade även börja ge nyponskalmjöl till sin gamla och skraltiga hund. Den började springa så snabbt att den blev överkörd. Ja, det fanns så många mirakel(?)berättelser om nyponskalmjöl att jag var tvungen att plocka åt mig en påse i affären, ha ha. Så nu är kanske olyckan nära. I höst fixar jag på äkta självhushållningsvis eget nyponskalmjöl.