Sorgligt eftersom Jenks och min julklappsutdelning ofta har varit det roligaste på hela kvällen. Ofta förstås lite beroende på om man tycker att man haft ett bra julklappspåhittarår eller inte. -Är det här ett nederlag för vårt äktenskap?, frågade jag Jenk. -Att vi inte ens orkar köpa julklappar till varandra! Men klok som Jenk är tyckte han att vi skulle se det som tecken på mognad och förnöjsamhet. Så det gjorde vi. Och det var då jag kom på något jättesmart och jätteoromantiskt ...
Jag funderade en stund på vad jag skulle ge Jenk för läsbart. Han vill läsa, men det går ofta inte så bra. Ja, han kan ju läsa, men han somnar ofta. På farsdag fick han boken Charmen med tarmen (på tal om romantik). Och jag tror han har kommit halvvägs trots att han påstår att han tycker den är bra och vi i resten av familjen vid matbordet har fått höra en hel del tarmfakta.
Skulle jag köpa en tidning, en roman, en faktabok eller något annat fyndigt? Så kom jag på att om jag lånade böckerna på biblioteket så kunde jag ge hur många som helst. På nätet sökte jag exempel på olika böcker som jag troligtvis hade valt mellan om jag hade köpt en bok. Så gick jag in på biblioteket och lånade allihopa. Och så fick han en boklåda istället. Där han själv kunde välja vad han ville läsa. Mycket och gratis, sådant tycker jag om.