För någon månad sedan märkte jag nämligen att så gott som alla vitlöksklyftor som jag planterat i höstas hade frusit upp ur jorden. Där hade de troligen legat ovan jord nästan hela vintern och endast några få rottrådar höll dem fast vid marken.
Utan att veta om de frusit sönder eller inte löste jag situationen genom att hälla ut ny jord över vitlökarna och hoppas på det bästa. Det gick ju nämligen inte att gräva ner dem på nytt eftersom jorden var frusen. Det ser ut att ha lyckats finfint. Hurra!
Döm om min förvåning när jag någon vecka senare gick förbi lådan och konstaterade att oj vad mycket vitlök det finns i lådan. Visserligen odlade jag vitlök i lådan ifjol, men jag trodde verkligen att jag hade grävt upp alla lökar. Tydligen inte. Hurra igen! Det är hur enkelt som helst att vid den här tiden på året gräva upp lökarna och plantera om dem i raka rader. Om det är raka rader man tycker om vill säga ...