Spårlöst försvunna

En stund myser man med mamma för att nästa stund vara borta. Livet i ett äggskal.

Igår var det världens åskoväder hos oss. Det vi inte visste då var  att det tydligen var porten från hönshelvetet som öppnade sig. När det lugnat ner sig och kvällsmat vankades saknades en höna, fem unghöns och en liten kyckling. Kycklingen hade varit med sin mamma i den inhägnade buren (utan tak, men med skydd av en stor buske). Unghönsen med sin mamma gick fritt.

Vi hoppades att de hade sökt skydd undan ovädret genom att krypa in under något hus eller buske. Men nu, ännu ett dygn efteråt, syns de inte till. Inte en fjäder. Vad kan ha hänt? En rovfågel? Sex stycken? Räven? Så här många? Mitt på dagen? Utan en fjäder?

Under våra fyra år med höns, där hönsen gått lösa i princip varje dag har vi bara förlorat en höna och henne hittade vi ihjälbiten under en buske, medan de andra hönsen var i upplösningstillstånd. Nu märks det inte något på de andra hönsen.

Det måste nog ha varit hönsdjävulen som steg ner på ett åskmoln.