Mitt liv går i 180 km/h just nu. Det är böcker som skall skrivas, böcker som skall tryckas, äpplen som skall mosas, fotbollsmatcher som skall tittas, föreläsningar som skall hållas, morfädrar som skall besökas (ja bara en), trattkantareller som skall plockas, lingon som ruttnar i skogen, trädgårdsland som växer igen, fotografier det skall modellas på och barn som skall älskas.
Och så är det ju vänner som jag vill hinna träffa. Och just där falerar det ofta. Mitt sociala liv är en öken just nu. Och vem vill leva ett liv där vännerna inte hinns med?
För några veckor sedan satt jag på FB och upp ploppade ett foto från en kär vän. Genast kommenterades fotografiet av en annan kär vän. Och av mig. Och då slog det mig hur mycket jag saknade dem. Och hur länge sedan jag hade träffat dem på riktigt. Så jag sände iväg en inbjudan.
Vad säger ni om det här? Den 6.10 träffas vi här i vårt orangeri och alla tar med sig en egen godispåse eller något annat av valfri sort. Man behöver inte bjuda av sitt godis utan man får sitta och äta det helt själv. Jag kan sträcka mig till att jag bjuder på kaffe eller te. Så smaskar vi, skrattar, pratar och älskar oss själva.
Jag börjar känna mig rätt duktig på det här med att ordna kravlösa träffar! Och imorgon kommer mina kära vänner. Åh, vad jag längtar! Den här kvällen har länge varit min oas i vardagsstressen. Fast jag är lite villrådig kring om jag skall välja en Remix-påse eller en Pantteri street ... nu när jag skall frossa!
Och så är det ju vänner som jag vill hinna träffa. Och just där falerar det ofta. Mitt sociala liv är en öken just nu. Och vem vill leva ett liv där vännerna inte hinns med?
För några veckor sedan satt jag på FB och upp ploppade ett foto från en kär vän. Genast kommenterades fotografiet av en annan kär vän. Och av mig. Och då slog det mig hur mycket jag saknade dem. Och hur länge sedan jag hade träffat dem på riktigt. Så jag sände iväg en inbjudan.
Vad säger ni om det här? Den 6.10 träffas vi här i vårt orangeri och alla tar med sig en egen godispåse eller något annat av valfri sort. Man behöver inte bjuda av sitt godis utan man får sitta och äta det helt själv. Jag kan sträcka mig till att jag bjuder på kaffe eller te. Så smaskar vi, skrattar, pratar och älskar oss själva.
Jag börjar känna mig rätt duktig på det här med att ordna kravlösa träffar! Och imorgon kommer mina kära vänner. Åh, vad jag längtar! Den här kvällen har länge varit min oas i vardagsstressen. Fast jag är lite villrådig kring om jag skall välja en Remix-påse eller en Pantteri street ... nu när jag skall frossa!